Redaktören har börjat packa wursten i bagaget, och med tanke på att jag gör sådär halvlite på jobbet just nu så antar jag mig uppgiften att skriva Äntligen Fredag, fast i dessa tider så får den heta Äntligen Semester.
Denna krönika ska handla om Ångest. Semesterångest, VM-ångest, Kvalångest. Det finns många saker vi får ångest av.
Själv har jag ångest inför Halmstad, tänk om dom skiter i mig? Lämnar mig på en perrong i Ljungby. "Där fick du Wise, du är så jävla patetisk. Pinsamma människa som gnäller så fort det går emot".
Usch!
Pisse!
VM är över, och jag är nog inte ensam om att känna tomhet. Benjis dagliga VM-tips, bläckfisken Paul (som jag starkt ifrågasätter, det är ju så riggat. En låda kattskit i den ena lådan, och i den andra lådan den finaste tonfisken man kan hitta). Det är sjukt jobbigt.
Anders Svensson måste ha sjuk ångest för att Zlatan är tillbaka i landslaget. Ola Toivonen applåderar Taco för det goda försöket att spela fram denne. Zlatan säger "män passa dåu foör ij hälväjtä". Anders siktar, passar, och bollen far åt helvete. Zlatan spänner ögonen i Anders "din miserabla sopa".
Samma fenomen i DSK kan vi utläsa när Pinky får bollen rättvänd. Pasthy, vår evighetsmaskin skriker "MEN SLÅ BOLLEN DÅ H**A!!". Pinky försöker slå bollen med sidledsskruv runt högerbacken, men träffar bara linjedomaren.
"Faaaaan!" skriker Jonas. Pinky får ångest.
Jag skrev kvalångest. Kvalspel är för många lag fotbollens hasardspel, det kan sluta hur som helst. Jag kan egentligen bara komma på ett enda lag som trivs mer än någonsin när det är dags för matcher med kniven mot strupen: Danderyds SK.
Vi älskar kvalmatcher!
Vi går igenom en hel säsong där egentligen inget är roligt. Jätteskoj är det att möta Bele, dessa internationella storstjärnor. Man åker på stryk och blir utspelade.
Nej, det är naturligtvis inte roligt. Den roligaste tiden på året är ju överången mellan September-Oktober. Ångesten smyger sig på.
Men inte i Danderyd. Där passar man på att njuta av ångest. Det finns verkligen inget bättre än att spela med kniven mot strupen. Att ett sådant nedsnackat lag som Danderyds SK kan vända en match, från 0-2 till seger 3-2 mot ett etablerat lag som Storskogen är en bragd.
IFK Vaxholm hemma 2005 är ett annat exempel. Vi låg 2a i serien inför omstarten. Sedan torskade vi 10 raka matcher och låg sedan trea från slutet. Vi hade spelat skit under hela hösten och var alltså på vippen att åka ned i Division 6. I sista matchen skulle det avgöras. Vaxholm var antagonisterna från landet, dom "omöjliga" sas det. Laget som inte någon kunde rå på. Storstjärnor som Lundmark (tror han livnär sig genom att spela poker nuförtiden) och Winzerling. DSK med avdankade storspelare som Tony "Barfota" Barouta, Bergstaca (spelade mittfält, hahaha!!, gör vad ingen trodde var möjligt. Vi klarade kontraktet i sista matchen!.
Ångest är ett underbart ord. Stackars lag som måste möta DSK i en avgörande match på Vallen. Det är ingen barnlek!
Inte är det kul att som motståndarlag som slutar i mitten av tabellen och som inte har något att spela för, komma ut på Danderydsvallen och spela i regn och rusk. Inse att man har en galen kille med tuppkam och tatueringar efter sig: "nu klipper jag dig ditt jävla Romasvin!!"
(Daniel Niklasson till Wise varenda träning).
Ångest är förmodligen det enda ordet som inte existerar i en DSKare, och det kanske är därför vi spelar som bäst när det väl gäller.
MARKNADSCHEFEN
PAZZA DSK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar