På tur genom Enebyberg

Pazza DSK har gjort en djupdykning i kommunens sista station, Enebyberg.
Man kan googlesöka på Enebyberg och få fram nyttig information via Wikipedia, men det känns både tragiskt och patetiskt.

Pazza DSK har därför gjort en s.k. turistguide för dig som bortvillad asiat kan använda dig av i Enebyberg.

Ja, alltså enebybergarna är förmodligen den skara människor som gnäller mest i kommunen, antagligen för att man blev den där lilla bortglömda klicken på kartan, intryckt mellan Danderyd och Täby. Någonstans var dom ju tvungna att vara, att ha en identitet.
Trots detta avgår de flesta bussarna från Danderyds Sjukhus till Enebyberg. Det har jag flera gånger bitter fått erfara som 17årig folkölstörstande grabb när man tog buss 697 mot Sollentuna Centrum på tok försent i slutet av 90-talet. Men buss 690 och 91 hade alltid en tendens att komma hela tiden, men 697 med busschauffören Leffe hade ingen större lust att passa tiderna.
Och ändå så är det enda du hör från Enebyberg gnäll.
Dom har pendeltåget också, men i Enebyberg blir man förbannad när det bara finns en station i Enebyberg, det tar ju så lång tid att gå till Pizzeria Quattro.

På tal om pizzerior. Quattro som ligger på Danderydsvägen är faktiskt helt ok. Däremot ställer jag mig starkt frågande till Pizzeria Fantasia (heter den så fortfarande?) där ”15 minuter en kvart”, fortfarande är helt olika tider. Pizzan smakade skit, den låg trots allt vid järnvägen.

Annars är Eneby Torg enebybergarnas stolthet. Det är här man samlas, tar en cigg, snackar om senaste nytt inom EIF. Handlar på Vivo. Eller vänta? Någonting säger mig att Vivo är borta.
När allting kommer omkring så är hela Eneby Torg totalt raserat. Inte undra på att bergarna är lacka. Det här var ju faktiskt deras samlingsplats, nu är det istället ett tempel för nya bostadsrätter som man har slagit upp.
Åh, jag minns den skotska restaurangen (precis som vilken annan ”skotsk” restaurang i Sverige, ett fyndigt namn och ordet ”pint” utanför fick alla minderåriga bergare att vallfärda dit.), som jag tyvärr har glömt bort namnet på. Någonting i stil med MacJeffreys eller nåt. Där kunde man få en planka och en stor stark för en hundring. Det var tider det.

Alldeles bredvid Eneby Torg ligger Danderyds största samling av radhus/villor. För er som inte vet om ironin bakom det hela ska ta namnet ”Negerbyn” med en nypa salt, för Negerbyn är något varenda enebybergare är stolt över. Här tjafsas det inte, här lever man tillsammans.
Grannen Svensson hejar alltid på Gunnar när han är ute och rastar den fyraåriga golden retrievern Dildo. Majsan och Ulla tar cykeln varje dag till Eneby Torg och skrapar en triss (vill dom bort från Negerbyn månne?), och ungarna lirar boll på gräsmattan (förmodligen den bästa gräsmattan jag har sett) vid parken. Poesi.

Nu drar dock förändringens vindar genom bygden, nästan lite som i Åshöjdens BK för den insatte. Europavägen byggs genom Åshöjden och arbetena ökar. Fotbollslaget är den centrala mittpunkten i bygden som skall ta ”di lile” tillbaka i Division 2.
Vid gränsen till Danderyd har man slagit upp värsta köpcentrat. CGs Pizza, Subway, you name it.

Nu närmar vi oss arenan, Enebybergs IP. Men jävlar vilken tid det tog att gå från Fenixvägen.
Skitsamma, det är ändå en fin arena. Dom har tennisbanor, dom har INOMHUSHOCKEYRINK! Dom har naturgräs, dom har konstgräs. Dom har en publik som ser ut som värsta V.I.P. där uppe vid cafeterian. Det är en fin arena.

Enebybergarna är stolta över sitt Enebyberg, det är respekt. Och som hövdingar över Danderyd som vi är så låter vi absolut dom få bo där lyckliga och ovetandes i resten av sina liv.



Pazza DSK