Då var man tillbaka i vardagen igen efter en rolig och minst sagt intressant helg. Den började på värsta tänkbara sätt. Vaknar upp på fredagen, snöstorm. Alla bussar är inställda. Jag i princip vadar genom snön för att komma ner till Roslags-Näsby och Roslagsbanan. Det tar typ en timme att komma in till stan. Stockholm är pinsamt när det gäller snöröjning, tänker jag.
Framåt kvällen möter jag och tjejen (Spelarfru 1) upp med Pinky och hans flickvän (Spelarfru 2) på Gärdets tunnelbanestation. Vi ska iväg på en kryssning till vårt grannland i öst. Jag har varit i Tallinn förr, men jag har aldrig varit på en Östersjökryssning. Jag är givetvis spänd av förväntan. Man har ju hört så mycket om de här båtfärderna. Vi är naturligtvis lite sena till mötestiden. Eller som Marknadschefen skulle ha sagt ”Jurister……..”.
Efter att ha boardat checkar vi in hytten. Det första jag gör är att kolla efter en TV. Yes! Nu slipper jag ju missa På spåret. BK hade tidigare under dagen övertalat mig att det inte fanns tv-apparater på kryssningar. Men han hade alltså fel! Det kanske inte finns i fyllecellerna där han brukar åka. Efter en stund kommer Pinky och Spelarfru 2 över. De bor lite längre ner i korridoren. Vi börjar med att inviga resan med lite champagne (BK-style). Sedan blir det en hamburgertallrik på a la carte restaurangen. Helt ok, den får lätt 3/5 Phille-avslutningar. Efter maten rusar jag och Pinky ner till hytten för att inte missa programmet, via ett stop i tax-freen. Vi har missat början och jag förstår direkt att resmålet är Split. ”Fan, jag var ju där i somras, nu missade jag en chans att briljera”, är det första jag tänker. Efter att ha satt i oss ett par estniska öl av märket ”A le Coq” (3/5 Saman-skruvar) ringer det plötsligt på mobilen. ”Tjena. Det är Paani. Har du hemmafest idag eller?”. ”Nej Paani, jag är mitt på Östersjön”, svarar jag. ”OK, skulle bara kolla”, svarar han tillbaka. Vilken stjärna alltså.
Vi beger oss ner till showrummet. Det är en konstig föreställning med en massa ryssar i nätbrynjor som dansar tillsammans med läskiga clowner. Jag fattar inte så mycket men tycker det är ganska underhållande ändå. Det ska också påpekas att jag inte var helt nykter vid det här laget. Efter det är det liveband. Hela dansgolvet fylls med folk i pösiga byxor och umbrotröjor som dansar till sång på knacklig engelska. Jag kollar av någon anledning efter Redaktören men kan inte se honom. Det är nästan mer underhållande att se folket dansa än själva showen. Känns som man är med i ”Färjan”. I pausen är det en kille som kliver upp på scenen och börjar strippa. Han gör det riktigt bra och får applåder. Lätt 4/5 Frosten uppspel ut över sidlinjen. Tyvärr så avbryter vakterna honom.
Vi går vidare till den ”engelska” puben på båten. Efter en stund kommer båtens mest tatuerade och rakade man och slår sig ner hos oss. Han försöker prata med mig. Han är aprak och jag fattar ingenting. Hör att han säger något om ”häftig”, sedan slår han till mig lätt på luggen. Patetiskt. Jag ignorerar honom. Han vänder sig mot Pinky istället. ”Du tror att du är häftigast på båten va?”, ”Du tror att du är Leif GW va?” Pinky vet inte vad han ska säga. Skulle BK och Livvakten varit med hade mannen legat på botten av Östersjön nu. Men han hade tur att han mötte två av DSK:s mest rutinerade spelare. Vi låter oss inte provoceras. Istället lägger vi benen på ryggen och drar. Han följer efter. Nu tar Spelarfru 1 över. Av någon anledning verkar hon vara van vid att hantera aggressiva fyllon. Hon säger till honom att han ska leta upp sina egna vänner istället och han fattar plötsligt vinken. Fattar inte hur hon gjorde.
Sedan är det dags för sängen. I morgon väntar Tallinn.
Pazza DSK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar