Pazza Noir 2.0 Kapitel 1-2

Här kommer dom två första (och förmodligen dom sista) kapitlena i Pazzas roman Pazza Noir 2.0

Kapitel 1

Sunken vaknade. Solstrålarna som nyss hade bländat honom i ögonen var borta.
Vad fan hände?

Smaken av läder satt kvar mellan skinkorna. Nej, inte sådant läder, utan lädret från bollen som for som en projektil och träffade honom dagen innan.
”Jävla Hatten alltså, att han alltid måste ta saker och ting på allvar. Det var ju bara en vanlig uppvärmningsgris. Killen har en skruv lös”.

Det var det enda Sunken kom ihåg från gårdagen, sedan spårade allt.

”En vecka Sunken, du har en vecka på dig att fixa fram cashen, annars får du inte följa med till Halmstad”.
Kvasten var en farlig man, på den tiden rankades han som den farligaste snubben i hela norra förorten.
Kvasten var han som kom från Halmstad och byggde sitt näste i Täby. Tillsammans med sin vapendragare BK, stans värsta svin, och sin private chaufför Idolen, backade han inte för något.
Kvasten sågs ofta på Restaurang Tegel, örnarnas hemvist. Det var där du dealade, och du gjorde det med Kvasten. V.I.P. bordet stod alltid tomt fram till dess att Kvasten kom.

”Ey, jag är affärsman Sunken. Du måste fatta, det handlar bara om cashen, inget annat”.

Sunken visste inte vad han skulle göra. Gömma sig i lägenheten i stan? Nej, det är för riskabelt. Han visste att Kvasten hade kontakt med tyska maffian i Vasastan, och det kunde aldrig sluta bra. Kanske gömma sig i Mörbylund, han kände ju en snubbe där.

VA FAN SKA JAG GÖRA?!!!


Kapitel 2

Det hade varit en lång dag på kontoret. Han hade säkert jobbat 80 timmar den här veckan. Han visste om att hans kompisar hade varit på Lemon bar kvällen innan, telefonjäveln ville ju inte sluta ringa inatt. Junisar alltså.
Han tömde det sista av sin Red Bull innan han lämnade kontoret. Normalt sett tog han alltid en promenad hem.
Längs med Kungsgatan, förbi kebabbaren där han brukade ta en hamburgare med Eskola. Där låg Rigoletto och Elgiganten där han köpte sin 52-tum förra veckan. Förbi Pressbyrån, vem fan köper sitt snus där när man kan beställa billigare på nätet? Svenskar alltså…

Han brukade vika av vid Sveavägen, om han var på humör kunde han stanna vid Webhallen och kolla in dom senaste spelen. Monk´s Bar, trevligt ställe, borde gå dit oftare.
Stadsbiblioteket kommer han ihåg från tiden då han pluggade. Han var bra i skolan, skötsam och målmedveten. Han visste vad han ville och han tog för sig.
Upp mot Odenplan, förbi Åhléns och den där teatern som aldrig verkade ha någon publik. Upp mot Dalagatan, och hem.

Men inte den här gången. Telefonen hade ringt på eftermiddagen, en röst som han tyckte sig känna igen, men han var inte riktigt säker. Han slog upp numret: ”Satan också, kontantkort”.

”Du, du kan lagar och sånt va?”
”Ja hyfsat”.
”Bra…jag behöver din hjälp”
”Vem är det jag pratar med?”
”Tänk inte på det mannen. Tänk på cashen istället”
” Men jag vet ju inte var du bor?”
”Jag fixar en chaufför som kommer och hämtar dig”
”Ok jag jobbar..”
”Jag vet var du jobbar, jag vet allt om dig”.

En bil svängde upp på parkeringsplatsen, dörren öppnades.
”Come on and do it, you make me feel so good” dånade från högtalarna i bilen. Han tvekade, men hoppade in i baksätet. Chauffören hade rosa jeans på sig och en vit piketröja med märket Ralph Lauren. Lite väl fint för att vara en vanlig chaufför.

Upp på Birger Jarlsgatan, chauffören tog en olovlig sväng. Förbi Spårvagnshallarna där företaget brukade ha konferens. Korsningen Odengatan/BJgatan, förbi Club Privé, chauffören flinade till.

Vid Mörby Centrum bad chauffören att han skulle ta på sig en ögonbindel, nu var det allvar.
Tio minuter senare var dom i Täby, närmare bestämt Grindtorp. Han var rädd, det här var inte hans områden.
Via en bakdörr gick dom upp för trapporna. Chauffören hade inte växlat ett ord under hela resan, eller försökt säga något som han inte uppfattade. Nåt om fritti scampi et chianti och Årsta.
Dörren öppnades av en lång man med backslick. När han förväntade sig en arg blick med dov ton sken istället mannen vid dörren upp. Han hette BK, ”Tjena tjena tjena”, får det vara en bärs och en shot?
Han visste inte vad han skulle säga, men han fattade vinken, BK kunde spåra vilken sekund som helst. Han svepte shoten och tog ölen i handen. Han vinkades in i vardagsrummet.
Där satt han. Kvasten. Lika lång som ryktena sa.
Han såg upptagen ut, eller rättare sagt trött och likgiltig. Han hade två olika strumpor på sig.
Han satte sig ned bredvid en tatuerad man med en blandning av mohawk och stubb, tredagarsskägg. Dom var fullt igång med att spela ett brädspel, Besserwisser.

SATAN!!..skrek mannen med mohawk när han missade en fråga, dunkade till honom i ryggen med en rejäl handflata.

”Du, du är ju bra på det där med regler och lagar”.
”Ja”.

Kvasten sträckte på sig:
Bra, jag har ett jobb åt dig.


Pazza DSK