SFIF - DSK 0-1

Det senaste svepet på avsparkstockholm fick nog många att dra lite extra på smilbanden.

"Ska DSK börja plocka trepoängare måste man nog börja se till att någon faktiskt kan hålla i bollen och inte bara förlita sig på ett rakt, statiskt och anglosaxiskt spelsätt... Upp till bevis nu DSK!"

Nya DSK, som ska hålla bollen på backen och inte bara ska vinna matcherna utan även bollinnehavet, samt bjuda på lite småtrevlig fotboll hade fått sig en ordentlig känga. Laget som tar avstånd från allt som har med England och brittisk fotboll att göra, har tydligen ett anglosaxiskt spelsätt. Mycket underhållande...

Vi fick även en del gliringar efter Storskogen-matchen. "Ska man vinna serien kanske man ska vinna mot ett par överviktiga gubbar." blablablabla...

Storskogen består av många Klassespielers. Det löps inte mycket, det går inte speciellt fort, men det är så fruktansvärt tungt när Storskogen går till anfall. Och det var under en kvart i andra halvlek som Storskogen tryckte ner DSK-backlinjen i knäna på Kvasten. Matade inlägg på inlägg och målet kom, helt logiskt, till slut. Dessförinnan hade de även en nick i ribban. Men målet som Storskogen gjorde var inte en fantastisk slängnick som många gör gällande. Det var ett självmål. För faktum är att nicken hade gått utanför om inte Dangda-benet hade styrt in bollen i mål. Jag vill inte påstå att DSK dominerade matchen innan målet, inte heller efter målet, men man hade god kontroll på händelserna. Problemet för DSK är att man antagligen är det enda laget i det svenska seriesystemet som har den unika förmågan att göra solklara målchanser till halvchanser... på egen hand. Ungefär så var det även mot Sollentuna. Det brändes ett antal frilägen och en match som kunde ha varit avgjord efter 45 minuter, blev en nagelbitare när Sollentuna kunde flytta upp laget i andra och skapa tryck mot DSK-målet. Matchen finns i sin helhet i klippet nedan, men startar vid 0-1 målet. Matchens renaste träff.

 

Pazza DSK